Efter förra veckans besök i Frankfurt där Sölve Dahlgren och jag var där för att i första hand nätverka och lära oss hur det fungerar samlas och bearbetas naturligtvis intrycken. När jag läser Tove Lefflers krönika från mässan där hon funderar över vilken roll de litterära agenterna kommer att spela framöver och inte minst vilka nya roller som förlagen (och författarna?) kan komma att ta ser jag en trendspaning som är intressant. Att nya modeller skulle innebära agentens frånfälle tror jag däremot inte alls. Det mest grundläggande skälet till detta är vad jag tidigare har skrivit om den växande författarmakten. Agenter arbetar normalt åt författare på ett sätt som förlag inte gör. De förstår redan betydelsen av att erbjuda författare ett professionellt bemötande och att representera författaren på ett sätt som passar författaren.
Det här är i och för sig inget förhållningssätt som är omöjligt för ett förlag att anamma, något som vi naturligt har tagit fasta på hos Hoi. Om man redan ser författaren som en partner och en avgörande aktör i utgivningen av alla böcker så är det inte svårt att hålla författarens bästa för ögonen även när man agerar i en agentroll.
Samtidigt kommer man inte ifrån att specialister oftast lyckas bättre än generalister. Jag är därför övertygad om att en duktig agent alltid kommer att hitta bra författarklienter. Sedan ska man inte heller glömma bort den väsentliga funktion som agenten har på hemmaplan där rollen handlar om att säkerställa att författaren blir behandlad på rätt sätt av förlagen. Den rollen kan definitionsmässigt aldrig ett förlag ta, oavsett hur författarvänligt det må vara.
Resultatet av Frankfurtmässan för Hoi är att vi allvarligt överväger att inrätta en mer långsiktig förlagsagentur. På så sätt är Tove Leffler definitivt någonting på spåret. Det finns ingen anledning varför inte ett intresserat och engagerat förlag också ska kunna knyta värdefulla internationella kontakter och därmed också skapa möjligheter för rättighetsförsäljningar som gynnar både förlagets författare och förlaget själv.
Men innebär det då att förlaget konkurrerar med agenterna? Inte nödvändigtvis. Inte troligtvis. Min världsbild är i alla fall att de mer framgångsrika och etablerade agenterna har lätt att fylla sin författarlista. Däremot finns det gott om duktiga författare med klart säljbara titlar som aldrig erbjuds någon representation. Det är där jag menar att förlaget har en roll att fylla. Få författare kommer att tacka nej till agentrepresentation om den erbjuds.
På samma sätt som debutanter förtjänar en ärlig chans att komma igång med sina författarskap är det också viktigt att fler får chansen att bli utgivna i utlandet. Där vill jag gärna vara med och spela en roll. Kanske blir den liten, men varje bok räknas.