Det kanske verkar lite storvulet, men för mig handlar Hoi om filosofi. Hur jag vill att förlagsverksamhet ska fungera och hur tydliga mål, engagemang och nya tankar kan hjälpa till att utveckla en bransch som är i stort behov av förnyelse. Fast för att nå dit måste det också vara klart hur mekanismerna fungerar och hur de kan finslipas för rätt effekt. Vem som helst kan kopiera en villkorsbilaga, men att fylla ett samarbete med ett bra innehåll gång efter gång är någonting helt annat. Här kommer några punkter till som bättre förklarar Hoi.
5. Författaren måste ha ett stort eget ansvar för sin framgång. I själva verket är det så oavsett var författaren blir utgiven, men det finns en föreställning hos en del författare och hos många traditionella förlag att arbetsuppgifterna är fördelade mellan dessa parter längs någon osynlig skiljelinje där författaren medvetet eller omedvetet uppmuntras till passivitet i marknadsfrågor och andra engagemang bortom det skrivna ordet. Vi menar istället att marknadsaktiviteter är en naturlig del av att vara författare och bara ett annat ord för läsarmöten. Detta handlar inte om att författaren ska göra allting. Inte alls. Tvärtom ska förlaget stärka författaren liksom författaren ska stärka förlaget. Utan den samhörigheten blir utgivningen suboptimal. Så enkelt är det.
6. Genom att förlaget tar betydligt lägre risk i varje utgivning så kan vi också ta större risk i verksamheten i stort för att bygga den snabbt och effektivt. Det finns en föreställning om att riskeliminering handlar om obenägenhet att ta risk. Så är det inte nödvändigtvis och så är det definitivt inte på Hoi. All start-up verksamhet innehåller stora risker. Det följer med de stora möjligheterna. Så jag tycker att man kan förvänta sig av sitt förlag att det ägnar sig åt affärsutveckling. Ett litet förlag har normalt liten förmåga till det medan ett stort har större. Ett förlag vars motor handlar om affärsutveckling kommer givetvis att ägna sig åt det. Det skapar ett bättre sammanhang för alla och fler möjligheter också för författarna.
7. Huruvida Hoi är egenutgivning eller inte är för mig en rent filosofisk fråga. Det beror på vad man menar med egenutgivning. Intressantare är på vilka premisser man kan bli utgiven på Hoi. Vi antar bara manus som vi verkligen tror på. Inte minst antar vi bara författare som vi tror på. Varför ska man samarbeta med någon som man inte tror har rätt förutsättningar att lyckas? Det skulle också vara oärligt att låta någon investera i något som man inte tror kommer att generera en full återbetalning. Dessutom skulle det vara företagsekonomiskt korkat när den stora vinsten för förlaget är den vinst vi kan få ta del av på lyckade projekt. Det är anledningen varför vi bara antar 30-40% av de manus vi får in idag. En siffra som stadigt sjunker. Ändå betyder det att vi antar en mycket större andel än på traditionella förlag. Det finns alltså precis lika stor anledning att vara stolt över ett utgivningsbesked från oss som från ett annat förlag. Det är en godkännandestämpel av minst samma kaliber.
Fundera på det! Trevlig Helg!